Stil, kronologi och struktur - keramik i historiska långtidsperspektiv
Eller – Hur såg keramiken ut i Bohuslän under förhistorien?
Just nu genomför Kontoret för Keramiska Studier, i samarbete med Bohusläns Museum, ett av de största arkeologiska projekten i Sverige, om man räknar mängden fynd.
Keramik är ett av de vanligaste fyndmaterialen från arkeologiska undersökningar. Skärvorna har bevarats i hundratals eller till och med av tusentals år. I Bohuslän har keramik använts i mer än 5 000 år och precis som med andra föremål har det funnits trender i tillverkningen. Under vissa perioder var det vanligt med små kärl, medan det under andra tidsperioder var vanligare med stora kärl. Ibland förekom dekor på kärlen och ibland saknades det. Man kan också se att tekniken att framställa keramik förändrats med tiden. Kort sagt, utifrån krukskärvorna kan arkeologer utläsa en hel del information.
Keramiken är ett av de främsta redskapen för att besvara hur gamla de lämningar som grävts ut är. Men keramiken kan även användas för att svara på andra frågor. En sådan kan till exempel vara att studera vilka regioner i Skandinavien som har likheter med Bohuslän, som bör betyda att man har haft någon form av utbyte mellan regionerna.
Mycket av den kunskap vi har idag är bristfällig, trots att många museer, inklusive Bohusläns museum, tagit tillvara enorma mängder keramikskärvor. Vi har därför påbörjat ett ambitiöst keramikprojekt, med syfte att bland annat bearbeta keramik från äldre utgrävningar samt att jämföra materialen med varandra och med keramik från andra regioner. Vi vill skapa oss en bild om hur de bohuslänska keramikkärlen såg ut under förhistorien!
Projektet genomförs tack vare bidrag från Stiftelsen Carl Jacob Lindebergs Fornminnesfond.