Ytter Restad

För snart 100 år sedan, mellan åren 1913 till 1917, undersöktes ett av Sveriges rikaste gravfält från äldre järnålder. Det var gravfältet vid Ytter Restad, Hålta socken i Bohuslän och det innehöll ett 40-tal mycket fyndrika gravar och fynden var dessutom av ovanligt hög klass. Märkligt nog är detta fantastiska gravfält nästan helt okänt, åtminstone bland arkeologer, som inte arbetar på den svenska västkusten.

Gravfältet har legat strategiskt om man ser till kommunikation i det inre av vad som en gång varit en vik eller fjord. Runt Ytter Restads-gravfältet finns ytterliga gravfält och hela miljön verkar ha varit en rik bygd under senare delen av äldre järnålder. Det flesta gravarna var runda högar med kärnröse, några var ovala högar, några var domarringar och några stensättningar. Flertalet av gravarna innehöll brandgravar, där brända ben hade placerats i en urna, men där fanns också många skelettgravar.

De olika gravgåvorna är fortfarande efter snart 100 år i förhållandevis bra skick. Materialet är utan tvekan enastående och det har bland annat påträffats ett 30-tal keramikkärl, en glasbägare, fibulor, olika guld- och silverföremål i form av ringar och en berlock samt ett stort antal glas- och bärnstenspärlor. En del av materialet, speciellt vissa gravurnor, glasbägaren och ett antal smycken, har använts i artiklar och utställningar, men det finns fortfarande många okända fynd i materialet.

Keramikkärlen är mycket omsorgsfullt utförda och har av omfattande dekorer och en svartpolerad yta. Förebilden till dessa kärl finns att hämta i metallkärl från kontinenten. Glasbägaren i en av gravarna är helt bevarad och den har sannolikt framställts i någon av Romarrikets provinser. Metallföremålen är mycket kvalitativa, vilket bland annat märks i det stora antalet föremål av ädelmetaller.

Vår ambition är att bearbeta och publicera resultaten från undersökningen av Ytter Restads-gravfältet. Vi tänker också sätta in gravfältet i ett historiskt och socialt sammanhang. Det kommer att göra gravfältet tillgängligt för både arkeologer och allmänheten och ge den arkeologiska forskningen ett stort material med många nya intressanta möjligheter.

Syftet med studien är givetvis inte bara att publicera materialet utan vi vill försöka förstå vad, som skett på platsen och vad gravfältet representerar. Bland fynden finns exempelvis även små, och vad som kan uppfattas som obetydliga, lerkulor. Tack vare de senaste årens studier av denna typ av föremål har man kunnat se att de påträffas i rituella miljöer och de har förmodligen fungerat som någon form av offer.

Gravfältets geografiska och sociala sammanhang är en mycket intressant fråga. Vi kan av gravgodset se att de begravda haft direkt eller indirekt kontakt med romarriket och vill naturligtvis se närmare på de begravdas sociala plats i sitt eget samhälle. De bör ha haft kontakt med andra grupper av människor med samma rikedom och här går det kanske att spåra sociala nätverk inom vilka man bytt gåvor, ordnat äktenskap och annat under romersk järnålder.

Dateringen är också en viktig fråga, särskilt som viss del av keramiken används för att datera andra lokaler. Gravfältet är typologiskt daterat till sen romersk järnålder och denna datering, t.o.m. en ännu snävare sådan, har i andra hand använts för att datera andra fynd och platser. Eftersom undersökaren, arkeologen Georg Sarauw vid den arkeologiska avdelningen på Göteborgs Museum, varit så framsynt att han tagit vara på både kol och brända ben, kan vi idag få 14C-dateringar på gravarna. Några sådana är nu insända och vi väntar med spänning påresultatet. Med dessa och andra framtida 14C-dateringar hoppas vi kunna få fram inte bara en allmän datering av gravfältet utan också den inbördes ordningen bland begravningarna. Vilken grav är äldst, vilken är yngst? Var ligger dessa gravar? Har något förändrats över tid i fråga om gravskick eller annat?

Keramikmaterialet är unikt och vi kommer att lägga stor vikt vid en analys av det. Närmare bestämningar av själva godset med tillhörande frågor om lermaterialet, användning, skicklighet i tillverkning, förlagor och ursprungsorter kommer först. En följd av dessa blir i sin tur frågor om kontaktnät, handel och sociala markörer o.s.v. Idag finns ett jämförelsematerial att relatera till Ytter Restads-gravfältet. Den, tunna svartpolerade och dekorerade keramiken har påträffats även i andra gravar i Bohuslän, till exempel i Norum 202 i Stenungsund och Skee 1597 nära Strömstad. En mycket intressant plats, möjligen ett varulager med kärl av denna typ, undersöktes hösten 2007 i Starrkärr utanför Lödöse.

Projektet utförs i samarbete mellan docent Marianne Lönn, Riksantikvarieämbete UV Väst, Mölndal och Dr. rer. Nat. Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier, Landskrona.

Projektet har finansierats av Lennart J Hägglunds stiftelse och stiftelsen Carl Jacob Lindebergs fornminnesfond.

Arbetet utförs i nära samarbete med Göteborgs stadsmuseum.