Nyhetsarkiv

2017

  • 2017-05-09
  • Medeltida keramik från Lödöse
    I samarbete med Sonia Jeffery vid Lödöse museum pågår ett stort projekt med att registrera och analysera 50 000 skärvor från 1000-talet fram till och med 1600-talet. Lödöse var Sveriges hamn och stad i väster och staden, som var placerad vid Göta Älv, grundades någon gång under senare delen av 1000-talet. Staden var utsatt för ett flertal angrepp av danskarna och bland annat intog Kristian I staden år 1452 men den blev snabbt återerövrad. År 1453 bestämdes det att en nya stad skulle placeras närmre Göta Älvs mynning och där lät man uppföra Nya Lödöse.
    Gamla Lödöse förlorade därmed sin stadsrättigheter.
    Som stad är Lödöse synnerligen spännande eftersom det fanns riklig handel med omvärlden, det fanns kloster, kyrkor, borgar, spår efter ett flertal pilgrimsresor samt inte minst myntslagning.

    Vi har kunnat belägga att man tillverkat en rad olika typer av keramik i staden, och det är bland annat keramiktyper som vi tidigare enbart kunnat bestämma som danska eller svenska. Keramikproduktionen var av hög kvalitet. Dessutom har vi identifierat en rad olika importföremål i form av kärl från Tyskland, England, Frankrike, Holland, Spanien och Italien.
    Med keramiken som bas kommer vi delvis att kunna skriva om Lödöses historia och komma betydligt närmre människorna.
    Projektet har pågått sedan 2013 och det finansieras av Lennart Hägglunds stiftelse, Lödöse museum samt Kontoret för Keramiska Studier.

    För den som vill veta mer finns det ytterligare information på Västarvets hemsida.

    Länk: Västarvets hemsida

  • Kärlet på bilden är ett kärl som tidigare tolkats vara engelskt men efter analyserna har den visat sig vara tillverkad i Lödöse.
  • 2017-01-11
  • Jesus kom från Höganäs
    Analyser i form ICP-analyser har bekräftat att Jesus kom från Höganäs i NV Skåne. Resterna efter en 3-4 m hög Jesusstaty som grävdes upp i en åker i Börje utanför Uppsala har visat sig tillhört en Kristusstaty som en gång var placerad i Lena kyrka i Vattholma. Fram till 1904 ska det ha stått en stor Kristusstaty vid altaret i kyrkan och vid en renovering 1962-1963 togs den bort och försvann därefter. Statyn ska ha varit ett verk av den danske bildkonstnären Bertel Thorvaldens Den Uppståndne Kristus, och det finns idag en identisk i Vor Frue kirke i Köpenhamn.

    ICP-analyser som utfördes av Kristusstatyn från åkern i Börje har visat att leran som hämtades till statyn kom från Höganäs eller möjligtvis Skromberga utanför Helsingborg.

    Länk: jesus-kropp-analyserad-pekar-mot-lena »

2016

  • 2016-09-19
  • Kontakter över Östersjön under neolitikum
    – med fokus på keramik från Åland
    Ålands läge mellan Finland och Sverige är spännande ur en rad olika perspektiv och inte minst hur människor förflyttat sig och utbytt idéer. Man kan utan större ansträngning transportera sig med båt från Finland, via Åland till Sverige och de kulturella relationerna har varit starka och betydelsefulla. Trots detta har forskningen varit måttfullt intresserad av utbytet kring Åland, men sedan 2014 pågår ett forskningsprojekt om åländsk neolitisk keramik och dess förhållande till Finland och Sverige.

    Inom projektet studeras tidigneolitisk kamkeramik, mellanneolitisk gropkeramik samt senneolitisk kiukasikeramik. Keramikmaterialen kommer från boplatserna Alkärr, Glamilders, Stockmyra, Jettböle, Svinvallen, Myrsbacka samt Vargstenslätten. Analyser i form av bland annat tunnslip och ICP har utförts och vi kan tydligt se att man inför kalkmagring (troligtvis snäckskal) under sen kamkeramik och vi kan även se att det inte finns några större skillnader mellan den sena kamkeramik, gropkeramiken och kiukaiskeramiken. Teknologin och val av råmaterial är mycket lika, trots att det finns skillnader i utformning av kärlens form och dekor.

    ICP-analyser har visat att det finns neolitisk keramik på Åland, som sannolikt kommer från antingen finska eller svenska fastlandet.

    Vi har tack vare stöd från Olof M Janssons fond, Svenska Litterära Sällskapet i Finland samt Berit Wallenbergs stiftelse även kunnat studera bronsålderskeramik på Åland och diskuterat hur keramikhantverket förändrats under bronsåldern. Vi avser att fortsätta med studier av framför allt neolitisk keramik i norra Östersjöområdet och diskutera relationerna till Åland i ett större perspektiv.

    Projektet drivs tillsammans med Jenni Lucenius vid Musiebyrån i Mariehamn på Åland samt med Niklas Stenbäck, vid SAU i Uppsala.

  • 2016-04-11
  • Konferens
    ”Baltic- and North Atlantic Pottery Research Group” 7-8 april 2016
    För första gången på 40 år har forskare som arbetar med medeltida och senare keramik i norra Europa träffats och diskuterat aktuell forskning. Mötet ägde rum på Historiska Museet i Stockholm och bland annat tog man tillfället i akt och tittade på den unika samlingen av keramik från Kalmar Slottsfjärd.

    På mötet fanns ett 40-tal deltagare från åtta olika länder och sammanlagt 21 föredrag presenterades. Stämningen var mycket god och det är mycket tydligt att den här typen av möten har saknats i norra Europa. Redan nu bestämdes att nästa möte ska äga rum i Tallinn/Tartu i Estland 2018.

    Torbjörn Brorsson var en av arrangörerna och han höll även ett föredrag om ICP-analyser. Det är mycket klart att ICP-analyser är idag den viktigaste analysmetoden för att proveniensbestämma keramik. Torbjörn ingår nu även i den grupp som ska arrangera nästa möte i Estland.

2015

  • 2015-12-29
  • Ny bok av Torbjörn Brorsson & Marianne Lönn
    Ytter Restad – ett gravfält från romersk järnålder i södra Bohuslän
    Åren 1914 till och med 1917 undersökte Georg Sarauw gravfältet i Ytter Restad i Hålta socken i södra Bohuslän. Undersökningsmaterialet var enastående och står fortfarande i särklass. Där fanns guld, silver, glas, exceptionell keramik och en del annat. Dagböcker skrevs, profiler ritades och fynd beskrevs. Allt blev till en maskinskriven rapport, som lades i Göteborgs museums arkiv. Kännedomen om gravfältet och dess material levde sedan vidare främst i muntlig form och förmedlades allt eftersom till nya generationer av arkeologer, arkeologistudenter och andra intresserade. Bara några mindre artiklar och kommentarer i böcker fanns i tryckt form.

    Nu, efter 100 år, publiceras denna bok om Ytter Restadgravfältet. Därmed kan kännedomen och kunskapen om gravfältet få en mycket större spridning och materialet blir lätt tillgängligt. I boken finns, förutom en introduktion, en avskrift av Sarauws rapport med de foton han själv tog, en genomgång av hela materialet, planscher över varje grav med dess innehåll samt fördjupningar om keramiken och om det samhälle de gravlagde levde i.

    Bokens omfattning är 404 sidor och den har en hård pärm. Den är utgiven i Göteborgs stadsmuseums serie.

    Boken om gravfältet i Ytter Restad finns att beställa till en kostnad av 200 kr (exkl. frakt).
    Kontakta då: torbjorn.brorsson@keramiskastudier.se

  • 2015-12-08
  • Contact – Pitted Ware in Djursland and contacts across the Kattegat in the Middle Neolithic
    Keramiska Studier ingår sedan 2014 i ovanstående projekt och syftet med detta är att studera framför allt den gropkeramiska kulturen under perioden 3200 till 2300 f. Kr.

    Genom att bland annat analysera keramikskärvor från olika platser i Jylland, Bohuslän, Halland och Skåne försöker vi påvisa hur frekventa kontakterna över Kattegatt kan ha varit. Det har utförts en stor mängd ICP-analyser och XRF-analyser för proveniensbestämning och för närvarande analyseras 60 tunnslip av både gropkeramik och trattbägarkeramik för att kunna diskutera hantverket och eventuella likheter och skillnader mellan de olika regionerna.

    Keramiken som analyseras kommer bland annat från boplatserna Kainsbakke, Kirial Bro, Ginnerup och Højvang i Jylland, från Anfasteröd, Bokenäs, Skredsvik i Bohuslän, från Olas, Trönninge och Lindsberg i Halland samt från Jonstorp i Skåne.
  • Deltagare i projektet kommer bland annat från Kiels universitet, Museum Østjylland i Grenå, Moesgårds museum i Aarhus, Köpenhamns universitet, Oslo universitet, Bohusläns museum, Göteborgs universitet samt Keramiska Studier i Höganäs. Projektet finansieras av den danska forskningsfonden VELUX och projektledare är Dr. Lutz Klassen vid Museum Østjylland i Grenå.

2014

  • 2014-10-28
  • Keramik från 1600-tals staden Kristianopel
    År 1599 beslöt den danske kungen att det skulle anläggas i ny stad i närheten av den forna staden Avaskär i nordöstra Blekinge, inte långt från gränsen till Sverige. Staden befästes rikligt och man byggde även en stor kyrka. Redan år 1611 lyckades den dåvarande svenska kronprinsen Gustav Adolf inta staden och förstörde stora delar och bland annat brändes kyrkan ned och Kristianopel lämnades i aska.

    Danskarna byggde åter upp Kristianopel och förstärkte staden ytterligare, men i och med freden i Roskilde år 1658 tillföll staden Sverige. Efter diverse raseringar och återuppbyggnader bestämde svenskarna år 1678 att staden skulle jämnas vid marken och att samtliga borgare skulle flyttas till andra städer.

    Under sensommaren har Blekinge museum i samarbete med Museiarkeologi Sydost i Kalmar genomfört en undersökning av en tomt i Kristianopel. Keramikmaterialet är betydande och synnerligen intressant. Det ger en bild av ett stadsmaterial från 1600-talet och den preliminära bestämningen visar att keramiken är från just 1600-talet, med ett mindre inslag av material från 1700-talet.
  • Till skillnad från många andra sydskandinaviska städer som grundades fram till 1600-talet uppvisar inte Kristianopel några inslag av handel med keramik. I många andra städer fanns det redan från grundandet rikligt med tyska och holländska keramikkärl, vilket det inte gör i Kristianopel.

    Materialet domineras kraftigt av yngre glaserat rödgods som tillverkades i Småland eller i Blekinge. Fokus på studien kommer vara att försöka rekonstruera keramikmaterialet och beskriva hur det såg ut och om det kan belysa var människorna i Kristianopel kom från.
  • 2014-09-15
  • Keramik från ett bronsåldersgravfält i Halmstad och från ett järnåldersgravfält i Linköping
    Under hösten 2014 arbetar Torbjörn Brorsson bland annat med två keramikmaterial från två gravfält i Halland respektive i Östergötland.
    Under 2013 undersöktes gravfältet i Övraby utanför Halmstad och här fanns flera välbevarade urnor med ben och dessutom fanns det flera fynd av deglar som påvisade att man ägnat sig åt bronshantverk på en närliggande boplats. Möjligtvis är det en smed som blivit begravd i en av skeppssättningarna på gravfältet. Materialet är mycket intressant och bland annat finns det kärl som har likheter med keramik i norra Halland, men även med material från Appalle i Uppland. Likheterna med exempelvis Skåne och Blekinge är däremot få.

    Undre 2014 undersöktes ett gravfält i Gärstad utanför Linköping. Keramikmaterialet var betydande och bland annat framkom det 180 gravar varav minst hälften innehöll keramik.

    Torbjörn under utgrävning av urnor i en dubbelgrav i Övraby.

  • Gravfältet i Gärstad har daterats till förromersk järnålder och man kan redan vid den preliminära bedömningen se att materialet är homogent, men att det finns en stor mängd keramikkoppar.

    Keramikkärlen har använts som benbehållare, men flera av kopparna har däremot varit bikärl. Kärlen var mycket fragmenterade men flera av dem har trots detta varit möjligt att rekonstruera.

    Arbetet med keramiken från gravfälten sker i samarbetet med Gisela Ängeby, Riksantikvarieämbetet UV Väst i Mölndal respektive Annika Helander, Riksantikvarieämbetet UV Öst i Linköping.
  • 2014-04-01
  • Helgedomen i Ajia Irini på Cypern
    I samarbete med Christian Muhlenbock vid Medelhavsmuseet har ett projekt kring helgedomen från Ajia Irini på nordvästra Cypern påbörjats. Platsen grävdes ut av Svenska Cypernexpeditionen år 1929 och idag finns en stor mängd av föremålen placerade på Medelhavsmuseet i Stockholm.
    På kultplatsen fanns 1000-tals terrakottafigurer och när arkeologerna kom fram till platsen år 1929 låg och stod figurerna grupperade i form av en halvcirkel, ungefär som på en teater. Där fanns präster och prästinnor, krigare, vanliga cyprioter, djur, musiker, män och kvinnor i olika skepnader, votivgåvor och offerdjur. De äldsta fynden går tillbaka till 1200 f. Kr., men flertalet av figurerna har satts ned omkring 650-500 f. Kr., vilket är under arkaisk tid.

    Projektet kring Ajia Irini syftar till att bestämma var lerfigurerna tillverkats och om detta skedde lokalt eller om det fanns figurer från andra delar av Cypern eller från något annat område kring Medelhavet.


    Initialt kommer ett 30-tal lerfigurer och skärvor från trolig lokalproducerad keramik i form av ”White painted” och ”Black on red” att studeras. Analysmetoden är ICP-analys.

    Länk till Medelhavsmuseet »
  • 2014-01-26
  • Keramik från ESS utanför Lund
    Under hösten 2013 deltog Torbjörn Brorsson i den omfattande utgrävningen inför byggandet av forskningsanläggningen ESS utanför Lund i Skåne. Bland annat registrerades ett mycket stort tidigneolitiskt keramikmaterial men det påträffades även lämningar från brons- och järnålder. På en av ytorna fanns ett 15-tal skelettgravar från 300-talet e.Kr. och flera av dessa innehöll glaspärlor och mellan ett och tre keramikkärl.

    Kärlen består främst av polerade keramikkoppar som är rikt ornerade. Under januari månad 2014 kommer kopparna att tömmas på innehöll och sedan skall kärlen stärkas upp och rekonstrueras. Flera av kopparna var kraftigt fragmenterade, vilket sannolikt skett då kistan i graven gått sönder och jordmassor trängt in i graven.

    Utgrävningen på ESS utfördes i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet UV Syd, Sydsvensk Arkeologi, Kulturmiljö Halland och Länsmuseet i Kalmar.
2014-01-24
Torbjörn Brorsson

Han har koll p� 6 000 �rs keramik

Torbjörn Brorsson har det i fingrarna. Sätt en keramikskärva från en arkeologisk utgrävning i handen på honom och han kan nästan säkert säga varifrån den kommer och hur gammal den är.

Höganäs håller med råge ställningarna som kunskapscentrum om keramik. Till hantverkskunskapen hos bygdens keramiker kommer den historiska kunskapen som bland andra arkeologinestorn Birgitta Hulthén i Viken besitter. Och nu finns arkeologen och keramikexperten Torbjörn Brorsson i Nyhamnsläge också. – Jag är född i Höganäs men har växt upp i Landskrona. Mormor ska ha jobbat hos doktor Alling och var livrädd för puman Bob. Beslutet att flytta tillbaka till Kullabygden styrdes bland annat av att min sambo är härifrån och att keramiken och keramikerna i bygden kan komplettera de kunskaper jag har som arkeolog, säger Torbjörn Brorsson.
Han ger ett exempel:
– Diskuterar man hur en kruka från en utgrävning är gjord kan jag kanske läsa mig till spår av drejning. En keramiker kan titta på materialet och direkt säga om den leran går att dreja eller om man skulle skära sönder fingrarna.
Vad fick dig att fastna för just keramiken?
– Det var faktiskt en ren slump. Jag läste arkeologi, skulle skriva uppsats och tyckte att keramik kändes spännande.
Där väcktes intresset ordentligt och sedan annonserades det ut en tjänst hos Birgitta Hulthén på KFL (Lunds universitets Keramiska Forsknings Laboratorium).

Parallellt med jobbet doktorerade Torbjörn vid universitetet i Kiel med en avhandling om keramiken på en vikingatida handelsplats i Wismar.
– 2006 sade jag upp mig och startade eget, säger Torbjörn Brorsson. Hans företag heter Kontoret för keramiska studier och huserar i länglängan hemma på gården utanför Nyhamnsläge.
Uppdragsgivare är arkeologiska institutioner i norra Europa. Det blir inte så mycket arbete i fält, oftast får han keramik från utgrävningar skickad till sig. Jobbet blir att reda ut vad det är, hur gammalt och var det kommer ifrån.
– Sen ska allt numreras, arkiveras i askar och skickas till respektive länsmuseum.
Just nu handlar mycket om en spektakulär pågående utgrävning i Lund. En del av fynden står i spannar med sand hos Torbjörn och väntar på fortsatt analys.

Foto: Michael Hansson.

– Det är skelettgravar i Lund. Vid huvudänden ställdes ofta en kruka – troligtvis med mat. Vi har daterat gravarna till 300-talet efter Kristus. Den här keramiken är gjord innan man började dreja, med så kallad ringling (leran rullades till tunna ormar som ringlades i lager och tummades upp till rätt form).
Det ovanliga med lundagrävningarna är att arkeologerna hittar hel keramik. Åren har deformerat krukorna, men de är ändå kompletta. Höganäskeramiken är ointressant rent professionellt för arkeologer.
– Det som är gjort efter mitten av 1700-talet bryr vi oss normalt inte om.
Hur skånsk är skånsk keramik?
– Vår tidigaste keramik liknar det som gjordes i Tyskland och Danmark
– som i sin tur har tydliga influenser från medelhavskeramik. Det tog några hundra år innan det hittade hit, säger Torbjörn Brorsson.

Michael Hansson
Publicerad i HALLÅ Höganäs, onsdag 4-10 december 2013, Nummer 8, vecka 49.
Hemsida: hd.se/halla/hoganas

Pärlor sätter datum på grav
”Pärlhalsbandet hittades under utgrävningarna i Lund. Halsband var inte ovanligt att man lade ner i en grav, men detta med 530 glaspärlor är

ovanligt stort. Det är säkert en kvinnograv och hon måste ha fått halsbandet med sig för att vara fin.
Det kan ofta vara så att man hittar keramik och pärlor i gravar. Klädesdräkt, skelett och eventuell metall har försvunnit med åren.
Halsband hittar man framförallt i kvinnogravar och det hjälper oss att datera och bekräftar att det verkligen rör sig om en grav.”

2014-01-24

Keramikexpert har slagit ned bopålarna

YRKE. Torbjörn Brorsson har ett ovanligt yrke, han är
frilansande arkeologisk expert på keramik.
Egentligen jobbar han med material äldre än 1750, men nu
när han slagit ned bopålarna i Nyhamnsläge vill han gärna
ta del av kunskaper hos sentida keramiker i keramikbygden
Höganäs.
Som egenföretagande arkeologisk expert på keramik har
Torbjörn ett ganska unikt yrke som han skapat själv. Men att
han halkade in på arkeologbanan och keramiken var mycket
av en slump berättar han.
– Egentligen är jag maskiningenjör i botten. Men jag började
läsa arkeologi eftersom jag inte hade något att göra när jag
väntade på att göra lumpen, berättar han.

Hjälp av mentor
Arkeologikursen blev så småningom till en doktorsavhandling
med inriktning på just keramik och ett jobb på Lunds
Universitets forskningslaboratorium för keramik som
startades av Vikenbon Birgitta Hulthén.
– Hon var som en mentor för mig och hon är fortfarande
aktiv som 95-åring, säger Torbjörn Brorsson.
– Jag bygger vidare på det hon skapade kan man säga,
skillnaden mellan mig och henne är väl att hon jobbar mer
forskningsinriktat medan jag jobbar med uppdrag.
Det är en slump att jag kommit in på detta, men en lycklig
slump för jag får gott om uppdrag.

Utgrävningar vid bygge
Uppdragen som Torbjörn Brorsson får uppstår i samband
med arkeologiska grävningar som måste genomföras innan
olika typer av byggprojekt. Just nu arbetar han med material
från utgrävningar inför utbyggnaden av E22 i Blekinge, från
en stadsgrävning i Norrköping och från en grävning vid
Kalmar slott där det ska grävas ett schakt för en hiss.
– Det krävs ju att det finns någon som betalar för att det ska
kunna bli utgrävningar, säger Torbjörn Brorsson. Själva
uppdragsgivaren är ofta Riksantikvarieämbetet eller
länsmuseer, men det kommer även uppdrag från utlandet.
– Jag får en del uppdrag från Tyskland till exempel.
Men de är mest intresserade av att få materialet
åldersbestämt, svenska uppdragsgivare är oftast också
intresserade av ursprunget och användningsområde.

Torbjörn Brorsson

KRUKAN som Torbjörn Brorsson håller i händerna är ganska exakt 2000 år gammal. När den grävdes upp var den fylld med krossade ben från en människa och det är därför troligt att det är en begravningskruka. Krukan undersöks och konserveras av Torbjörn Brorsson och en osteolog (benexpert) undersöker benresterna.

FOTO: PER EEG-OLOFSSON

Lära mer om tekniker
Torbjörn Brorsson är född i Höganäs och uppvuxen i Landskrona, och det är kärleken som gjort att han nyligen flyttat till gården utanför Nyhamnsläge. Men det finns planer på att dra nytta av det faktum att han nu bor i en keramikbygd.
– Uppdragen jag får gäller bara keramik äldre än 1750, sedan anser man att man redan vet mycket. Men jag skulle vilja lära mig mer om själva hantverket. Vi har ju ett mer tekniskt angrepps sätt på leror, mineraler och bränning. Men när det gäller tänkandet och hantverkstekniken då är jag inte så insatt egentligen och där skulle jag gärna lära mig mer – kanske av någon lokal keramiker.

PER EEG-OLOFSSON
Publicerad i LOKALTIDNINGEN, Onsdagen 14 augusti 2013 Vecka 33 Årgång 11
Hemsida: http://lokaltidningen.se

DET SOM Torbjörn Brorsson håller i handen är en smältdegel för brons från järnåldern, alltså en engångsprodukt med åtskilliga tusen år på nacken.

RESTER av en typ av gryta med tre ben som stod över eldstaden. Sådana användes i de flesta hushåll under lång tid.

MED HJÄLP av mikroskop undersöker Torbjörn Brorsson vilka leror och mineraler som finns i keramiken, det kan avslöja mycket om både ålder och ursprung.

2013

  • 2013-10-21
  • Besök av Medieval Pottery Research Group
    Under första veckan i oktober besökte ett tiotal keramikexperter från Medieval Pottery Research Group (MPRG) i Storbritannien Sverige. Värdar för besöket var Sonia Jeffery från Lödöse museum och Torbjörn Brorsson från Keramiska Studier. Arkeologerna från MPRG besökte Stockholms stadsmuseum och Vasamuseet för att sedan förflyttas till Västsverige och studie av keramik på Lödöse museum.

    Besöket var väldigt lyckat och bland annat diskuterades det skillnader och likheter mellan olika typer av keramik från Skandinavien och de Brittiska öarna. I Lödösematerialet noterades bland annat tydliga likheter mellan Skandinaviskt högmedeltida rödgods och keramik från Nottingham och Midlands i England.  Arkeologerna från MPRG identifierade flera olika engelska och franska keramiktyper som är relativt ovanliga i Sverige. Några engelska keramiktyper som identifierades i Lödöse var Nottingham, Beverley, developed Stamford, Grimston, Oxford, Oxfordshire, Glochester, Thetford och London ware. Från Frankrike kan Rouen, Andenne, Saintogne och Normandy ware noteras.

    Besöket i Lödöse var till stora delar finansierat av Lennart Hägglunds stiftelse.
  • 2013-07-30
  • Keramiska Studier har flyttat till Höganäs
    Den 1 juli flyttade Keramiska Studier till vackra Kullabygden och företaget finns nu inte långt från Kullaberg och Krapperup i Nyhamnsläge i Höganäs. Det är naturligt för Keramiska Studier att vara placerat i Höganäs där keramiken är en naturlig del av bygden och samtidigt kan företaget vara en del av det historiska arvet. Företaget inryms i en Skånelänga från 1810.
  • 2013-02-12
  • ICP-analyser
    ICP-analyser som syftar till att proveniensbestämma keramik använts allt mer. KKS har utfört en stor rad analyser och databasen med jämförelsematerial växer ständigt. Bland annat har analysmetoden visat sig mycket lämpligt till att identifiera olika medeltida och yngre produktioner i norra Europa. Det har till exempel varit möjligt att separera keramik från Helsingör, Köpenhamn och västra Skåne. De utländska produktionerna har också identifierats.
    Senast har metoden använts på slavisk och skandinavisk keramik från Kaupang i Norge, Ribe i Danmark, Lockarp och Åhus i Sverige, Wolin i Polen och från Gross Strömkendorf i Tyskland. Resultatet är publicerat i en vänbok till Prof. Michael Müller-Wille i Kiel.

2012

  • 2012-04-02
  • Forskningsprojekt kring trattbägarkulturen i norra Mellaneuropa
    Med stöd av Deutsche Forschungsgemeinschaft i Bonn har KKS påbörjat ett forskningsprojekt kring trattbägarkulturen i norra Mellaneuropa. Tradition, teknologi och kommunikation ska utifrån keramikhantverket studeras och KKS roll är att vara behjälplig med olika typer av analyser.
    Projektet genomförs i samarbete med Niedersächsisches Institut für historische Küstenforschung i Wilhemshaven.
  • 2012-01-25
  • Utgrävning av gravfältet i Norje i Blekinge
    Under hösten 2011 har Torbjörn Brorsson varit involverad i utgrävningen av gravfältet i Norje i Blekinge. Utgrävningen sker eftersom Trafikverkat ska bygga en ny sträckning av väg E22 förbi Norje. På platsen har ett gravfält från yngre bronsålder och förromersk järnålder undersökts och på platsen fanns även en gropkeramisk boplats och gravar från stridsyxekultur. Troligtvis har det även funnits trattbägarkeramik på platsen. Torbjörn har tillsammans med humanosteolog Caroline Ahlström Arcini, RAÄ UV Syd, grävt ut nästan 50 urnor och tömt dessa på ben, bronsföremål och jord. Nu vidtar ett digert arbete med att limma samman de mycket trasiga kärlen, som bland annat förstörts av mängder med rottrådar.

2011

  • 2011-07-28
  • Keramiken från gravfältet i Valsgärde i Uppland
    En studie av keramiken från båtgravarna, brandgravarna samt kammargravarna i Valsgärde i Uppland har nyligen avslutats. Studien visade att det fanns främst inhemsk skandinavisk keramik, men i en av båtgravarna påträffades ett kuriskt kärl från nuvarande Lettland (se foto). Detta kärl hade sannolikt satts ned i graven med något innehåll och dess närvaro i graven är mycket intressant. Även rysk Ladoga keramik kan ha funnits i flera av brandgravarna.

    Studien har genomförts tack vare generöst bidrag av Berit Wallenbergs stiftelse.
  • 2011-05-11
  • Intressant fynd från Svanvik på Tjörn
    I samband med registrering av keramik från Bohuslän påträffades ett mycket intressant fynd från Svanvik på Tjörn. Fyndet är en 6,5 cm hög bägare i keramik, som dessutom haft en tydlig fotring. Förebilden till bägaren har varit en bägare i glas och denna typ av fynd har bland annat påträffats i gravar i Danmark, som daterats till romersk järnålder.

    Fyndet gjordes i samband med projektet Stil, kronologi och struktur - keramik i historiska långtidsperspektiv, som genomförs i samarbete med Bohuslän museum. Fyndet lämnades in till Historiska museet på 1800-talet.
  • 2011-03-30
  • Fotbägare från romersk järnålder
    Vid undersökningar av en boplats i Lindängelund utanför Malmö har Riksantikvarieämbetet UV Syd påträffat en näst intill intakt fotbägare. Bägaren påträffades i en brunn, och den har troligtvis lagts ned som ett offer. Torbjörn Brorsson bearbetar just nu keramiken från boplatsen. För den som vill läsa mer om utgrävningen, så kan man gå in på: http://www.uvblogg.se/wordpress/category/lindangelund-malmo/

2010

  • 2010-10-22
  • Ny bok - Doktorsavhandling från universitet i Kiel. Tryckt 2010.
    The Pottery from the Early Medieval Trading site and Cemetery at Groß Strömkendorf, Lkr. Nordwestmecklenburg.
    Forschungen zu Groß Strömkendorf III. Frühmittelalterliche Archäologie zwischen Ostsee und Mittelmeer 1. Römisch-Germanische Kommission. Franfurt A. M.

    This book is an archaeological study involving natural sciences analyses of the ceramic find material from the settlement and the cemetery of the early medieval trading site Groß Strömkendorf, Nordwestmecklenburg. During the 8th and early 9th century Slavs, Scandinavians and Saxons used the place as a trading centre, and the site was most likely identical with the "emporium Reric", mentioned in Frankish Annales. The imported ceramics mainly derive from Scandinavia and the coastal region of the North Sea, but a large amount of sherds also came from the Rhineland and the Eiffel.


    The book is available at Reichert Verlag, Weisbaden.
    http://www.reichertverlag.de/
  • 2010-08-17
  • Hólar och Kolkuós på Island
    KKS är sedan flera år tillbaka engagerat i undersökningar av biskopssätet Hólar på norra Island. Hólar grundades år 1106, men de arkeologiska utgrävningarna har framför allt berört eftermedeltida lämningar. Keramik från flera länder har identifierats. Några av dessa är Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike, England samt Spanien. Ett exempel på tysk keramik är en skärva från ett krus som framställts i Siegburg (se bifogat foto).

    KKS är även ansvarigt för bearbetningen av keramiken från Kolkuós, som ligger några km från Hólar. Kolkuós var en tidigmedeltida handelsstation, med fynd av bland annat skandinavisk keramik, Grimston ware från England samt holländskt och tyskt rödgods.
  • 2010-05-17
  • Sensationellt fynd ur Bohusläns museums samlingar
    I projektet Stil, kronologi och struktur - keramik i historiska långtidsperspektiv (samarbete mellan KKS och Bohusläns museum) har man från ett gravfält i Hallerna i Stenungsund, påträffat en 7 cm hög kopp med knoppar som aldrig tömts från den jord som följde med när man grävde fram den för ett antal år sedan. Koppen kan dateras till tidig vendeltid. Överraskningen blev inte mindre av att man i samband med att koppen tömdes på jord också påträffade en liknande kopp fast mindre, 4 cm hög, som en gång för länge sedan ställdes i den större. Den gravlagda personen hade alltså fått en liten kopp av keramik med sig som gravgåva, med en ännu mindre inuti, vid sin begravning.
  • 2010-03-13
  • KKS hemsida är klar.
  • 2010-03-08
  • KKS har skrivit kontrakt med Köpenhamns Bymuseum om analyser och studie av keramik från Metro-undersökningarna i Köpenhamn.